fredag 21 november 2008

SNÖsnöSNÖsnö

Snön ligger vit ute på gräsmattorna och gångvägarna. Det ligger snö på taket över föråds byggnaden och trädens grenar har fått vinter täcket på. När snön ligger så här så blir jag påmind om vad jag saknar hemmifrån. VINTERN. Snön stör inte mig det minsta, jag har ganska svårt att förstå dom som blir helt handikappade när det faller snö. Vi bor i ett land som ligger långt norr ut på vårat runda jordklot, varje år får vi vinter. Mer eller mindre. Här nere är det oftast mindre. Men det brukar alltid komma en snö sväng varje år. Bara hundra mil härifrån är det vinter på riktigt nu med ganska mycket snö och kyla. Här om dagen upp mättes -19 grader någonstans i vårt avlånga land. Jag skulle gissa på att det var i dom nordligaste delarna. Samma dag var det +9 grader här i skåne, och rapsen blommar (igen).

När jag hade lämnat mitt överlyckliga barn på dagis i morse och gick hemmåt så dalade snö flingorna ner över oss. Jag drog djupa andetag och kände på den härliga luften. När jag kom hem packade jag på Loke varma kläder. Öppnade balkongdörrarna och satte på Dolly Partons ljuva stämma högt på stereon. Hela lägenheten fylldes utav vinterns klara luft.

Mitt överlyckliga barn, ja han var överlycklig för att det ÄNTLIGEN blivit vinter så att han kan åka till Lennart (Jonas morbror som bor i rätan ca 45min ifrån vemdalen). Det vill säga att han började planera i morse vad han skulle ta med sig upp till fjällen. Sen vi var uppe i Rätan och Waldemar fick gå i skidskolan i Vemdalen har han pratat om när han ska dit nästa gång. Det ska han nämligen så fort det blivit vinter. Vilket menas att han har minst en gång om dagen frågat om det är vinter idag. När vi sagt nej så vill han ta sina sandaler på sig... det där med höst har han nog valt att missa. Vi har varit korkade och sagt att det är snö när det är vinter. Så i morse var han hur glad som hälst över att det var vinter! Han var berädd på att åka till Lennart på direkten... tyvärr funger det ju inte riktigt så. Så nu ska vi försöka styra om fokus lite, vi satsar på att bygga upp längtar till julen istället. Ja jag vet att man ska uppmuntra sina barn till att röra på sig och utöva sporter men killen satt i morse i soffan och tränade på slalom banan! Det första han sa till mig var "Är ankar liften öppen?" Sen kom han springandes och övade på hur man stannar med skidorna så att det sprutar snö... när han skulle klä på sig så trampade han runt hela tiden. Varför? Jo för att han behövde träna upp benen så att dom klarade att åka mycket skidor. Fy fan va besviken han kommer att bli när han inser att han bor i skåne och att det kostar multum att åka iväg och åka skidor så om man har råd så är det max en vecka om året.

Jag då? Ja jag är rejält öm i kroppen. Den senaste veckan har jag ridit fyra gånger på tre olika hästar. Så här mycket har jag inte ridit på flera år!! I dag var jag ute hos Linda och red Granette i ridhuset. Var riktigt mysigt att jobba där inne med henne. Hon var ganska slö sist jag red och Linda har berättat att hon varit ganska slö och grinig sen hon blev dräcktig. Men i da var hon riktigt pigg, så pigg att hon var lite tittig och kom på att ridhus klockor äter upp fuxar till middag och i skuggade hörn finns det monster. Det enda som är lite så där med att rida henne är att hon är ganska hård i munnen antagligen utav ett antal okunniga medryttare som ridit henne. Jag vill ha dom lena som sammet i handen. Och mjuka och följsamma för mitt säte men där är hon lite avtrubbad tyvärr. Men det går nog att åtgärda.

Annars så har jag hunnit med att träffa min helt underbara doktor idag. Han är bra han. Känns bra att äntligen hittat någon som faktiskt är kababel till att hjälpa lilla mig. Fast det känns lite sorgset att jag inte kommer kunna fortsätta träffa honom sen, utan detta är bara under en begränsad tid. Men han har lovat att remitera mig till både kognetiv betende terapi för min kräkfobi och sen till en bra tal terapeft när vi är klara. Jag litar på hans ord.

Ikväll blev det spontan middag hos Emma och Jim. När jag var i stallet så var Emma och Jonas och solade och Jossan barnvakt. Ja så kan det gå... först hade jag lite problem hur jag skulle lösa det med Loke när jag skulle till stallet sen blev det tre stycken som kunde. Så jag fick ett sms utav Emma där det stod föjlande "Planen är följande: När du är fördig för du dig i ordning och kommer hit med bilen.Jonas är här med mig och Jim och Loke och hjälper till med middagen... Jossan och andreas kommer kanske senare också men är inte säkra. Ses sen!" Jaha vad säger man? Läget känndes inte förhandlingsbart så jag gjorde snällt som jag blev tillsagd och har haft en trevlig kväll hos Emma och Jim med god mat och trevligt sällskap! Har även fallit för grupptrycket och spelat Guitar Hero för första gången. Och motvilligt måste erkänna att det var riktigt roligt. Fan också! Sen så har jag lekt lite med hennes ödla Polly... en trevligt liten sak de där!

Ska jobba hela helgen på Hööks, så nu måste Ammi sova efter en stunds babblande här. Jonas frågade innan om jag var full så som jag snackade. Men jag har inte druckigt på över 1.5 månad (borträknat ett halvt glas vin blandat med läsk för två veckor sedan) så jag hoppas att jag är nykter.

Loke sov när vi gick hem ifrån Emma och Jim, han är vaken nu. Och han påstår att det är onödigt att sova nu... för han är pigg. Just nu ligger han och slår nappen mot säng gaveln. För att försäkra sig om att hans pappa som ligger brevid inte häller ska kunna sova. Får man klubba små barn till sömns?!

Inga kommentarer: