Jag och Loke skulle varit på fika med mamma gruppen idag. Men när vi kommit ut genom porten för att gå dit fick jag snabbt ändra mina planer. Kroppen sa ifrån ganska tydligt och efter ett par om och men och lite hysteriska anfall utav rädsla för att kräkas tog jag en lugnande för att överhuvudtaget vara kapabel till att sansa mig så att Loke skulle kunna få gröt. När gröten var avklarad somnade Loke ganska fort. Och jag kort efter. Jossan var en ängel och kom hit på sin lunch, nu sov iofs både jag och Loke men vetskapen om att hon fanns här betydde enormt mycket. Tack vännen!! Jag har varit dimmig nästan hela dagen så om ni ringt och pratat med mig... ring igen imorgon! När de var dax för babysim så hade jag börjat återvända till verkligheten och följde med. Innan min lilla värld rasade i morse hann jag lämna Waldemar på dagis. Han var så enormt duktig här hemma i morse. Klädde snällt på sig utan gnäll och utan trams. Han fick en jätte kram (och massor utav beröm) innan vi gick för att han varit så duktig. Nu ska jag försöka sova..
Ett blomstrande liv
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar